Moses har gått sönder :o(

Det har kommit en ny, stor katt till vårt område. Det är en större händelse än vad man skulle kunna tro, för de (få) utekatter som finns här tidigare är alla kända och faktiskt ganska väluppfostrade och trevliga. Denna nya vet inte om detta...


Han tror att man måste skaffa sig revir på det gamla jobbiga viset - att slåss tills den ena ger sig eller dör. De andra katterna är alla kompisar med varandra och sitter ofta och myser tillsammans i lekparken eller under något svalkande träd eller leker. Icke denna kisse. Moses ville välkomna denna katten till området på sitt vanliga vis - spinnande och med magen i vädret. Då attackerade nykomligen och det blev jordens slagsmål. Moses förlorade så stort att han fick åka till Bagarmossen och blev opererad under flera timmar. :o(((


Moses är så underbar! Under alla de timmar vi fick vänta i väntrummet spann han och gosade och kelade som vanligt, och i undersökningsrummet undersökte han precis hela rummet. Såklart - det heter ju det?
Han har ett djupt och långt jack längs med hela ena bakbenet, där han fick ett dräneringsrör insatt, och många, många sår i övrigt. Han är alldeles blå över stora delar av kroppen och är sydd med sex stygn på benet och hur många stygn han har på bröstet och ryggen har jag inte räknat. :o(

Nu ska du blunda om du inte vill se i närbild.












Men det underligaste av allt i detta är hans hjärta! Han blev scannad av Anna Tidholm på Albano i maj -05 med mycket svår HCM (grad III/IV) och hon gav honom då högst ett halvår att leva.



Nu under hans operation blev han sövd på "Birma-vis", dvs med någon slags sövning för mycket känsliga katter. MEN - det finns inga som helst tecken på HCM? Inga blåsljud, ingen stress - ingenting?? Är han den första katten i världshistorien som blivit frisk från HCM? När han är helt återställd ska vi boka en ny tid för scanning hos Anna, så får vi se vad som har hänt!

Och Moses själv lever på som vanligt - spinner och mjölktrampar som han alltid har gjort! :o)) Han får både antibiotika och smärtlindring två gånger om dagen och det underlättar säkert. Tratten bekommer honom inte alls...

I morgon ska vi tillbaka till Bagis och ta bort alla stygnen och sedan behöver han bara vara inne några dagar till innan han äntligen får sniffa uteluft igen.

Grannarna är för goa - de går skallgång efter den "onde" katten och jagar bort honom så fort han visar sig. ;o)