Vikter vecka 5 och 6

Denna veckan har det hänt en del... ;o) Hanna har vecka 5 och har gått upp runt 100 gram sedan förra vägningen. Hennes mage är alldeles knölig! :o))

Pinja har ingen direkt mage men är ändå trött och man känner knölar i magen när man masserar henne (som hon tycker är sååå skööönt). :o) Hon har nu gått 6 veckor. Om man räknar på Pia Hvenbrandts helt ovetenskapliga sätt:

Skillnaden i viktökning mellan vecka 5 och 6 delat med 50 = antal bebisar, så ser det ut på detta sättet på Pinja:

90 / 50 = 1.8
Så Pinja har enligt den metoden 1.8 bebisar i magen... ;o)) Hoppas att det är åtminstone två hela! :o) Mamma Brisa och mormor Fanny "gömmer" alltid bebisar långt upp i buken och visar det inte viktmässigt, så vi hoppas på att det finns en till gömd därinne! :o))

Dessutom har Eddie och Liv parat sig som kaniner hela veckan, överallt och helt utan hämningar... :o) Denna gången har det varit riktiga parningar med vrål som överträffar mycket! :o))))

Titrar

Vi har fått svar på Livs titertest på Rabies, och det var OK! :o))) Så nu är det bara att boka upp utlandet!

Vikter vecka 3 och 4

Både Hanna och Pinja äter som hästar och ligger och vilar mycket. (vem gör inte det förresten, i 32 grader i skuggan...)

Hanna hade 3 veckor i torsdags och hade då gått upp 60 gram sedan förra veckan - totalt 210 gram. Tuttarna är enorma och mööörkröda och magen är stenhård! OCH - jag kände en bebis därinne idag!!! :o)))) Så tidigt!!

Pinja har gått 4 veckor idag, söndag och har nu gått upp 80 gram denna veckan, alltså 290 gram totalt. Hennes tuttar är inte lika stora som Hannas, men röda. Magen är inte stenhård, men man känner saker därinne. ;o)

Liten, liten Hanna

När jag surfade runt lite hittade jag katteriet där vår Hanna föddes, och de hade kvar bilder på henne som yttepytteliten! :o)) Hon är sååå sööt!

Två veckor gammal och har knappt fått upp sina djupt mörkblå ögon. :o)

Och elva veckor gammal. Hanna heter ju egentligen DK*BigBang Nightsky Honolulu, så dessa bilderna kommer alltså från Susan Jonassen i Danmark - DK*BigBang

Här är sötaste lilla Hanna något lite äldre - kanske runt 13 veckor - hemma hos dåvarande matte Marianne Belling på DK*Kittyrags.

Och nu är Hanna stor och väntar sin första svenska kull i mitten av augusti. :o))).

Filmglädje!!

När jag var liten gick det en TV-serie som hette "Huset Silfvercronas gåta" - en helt underbart spännande serie om två barn som går igenom olika tider, men träffar samma mystiska hushållerska i alla tider de besöker...


Jag fullkomligt älskade dessa program och min sorg var outsäglig när jag missade det allra sista avsnittet!! :o((


Sedan gick serien en gång till för ett tiotal år sedan - men tror ni inte att jag missade det sista avsnittet igen??? Jag kommer aldrig att få veta hur det gick. *suck*


MEN - stor lycka - nu har jag hittat programmen som film på CDon!! :o))))))))

Ääääntligen ska jag få veta hur det gick!! *hoppar och skuttar på labb-bänken*

mail....

Jag fick ett väldigt, väldigt spännande mail från utlandet idag... Återkommer om några månader. ;o))

Liv hos veterinären

Idag har vi varit hos veterinären igen - jag är övertygad om att det är vi som försörjer dem! ;o) Denna gången var det Livs tur - bakgrunden är denna:

BellanK och jag + kanske Kicki och någon mer som vill kommer eventuellt att åka på utställning i Riga i September, och då måste man ju vara Rabiesvaccinerad och testad. Men det är ju lugnt, Yanis är ju testad sedan många år tillbaka och han har fått sina sprutor i rätt tid varje gång. Tänkte jag.

Och glömde bort min andra i Sverige stoppade kisse - Liv. Visst är hon vaccinerad, men kära nå´n! När skulle hon testas?? Var inte det senast i vintras någon gång? Lätt panikslagen plockade jag fram hennes stambok där kvittot låg - och visst, det är kört. *suckar djupt och blir tårögd* Hon skulle ha testats senast i mitten av januari -10.

Typiskt!!! *så arg på mig själv* Lite ledsen plockade jag lite bland hennes domarlappar och läste lite om allt fint de har skrivit om henne för att göra mig lite mindre ledsen. Men? Vad var det där?? Mitt emellan några blad låg ett kvitto TILL för Rabiesvaccinering, denna gången med Rabisin!! Och den vaccinationen var tagen 14/7 2009 - dvs jag har exakt EN (1) vecka på mig innan det är kört!!

Jag kastade mig på telefonen och ringde Binnermark på Hagsätra direkt och han hade förstås ingen tid för oss så här nära hans semester... Men goa han klämde in oss mellan två andra patienter idag! *puss på honom* Mili ställde upp med bil *puss på dig också* och vi hann precis dit efter en suuuupersöt kull med blandisvovvar. :o))

Ljuvliga Liv stod alldeles stilla under provtagningen och det enda hon gjorde var att vända upp sitt söta huvud mot mig och pussa mig gång på gång. Åh, vad jag älskar den katten!!!

När vi ändå var där fick hon sin vanliga vaccination och ett intyg på navelbråcksfrihet, som jag hade glömt att fylla i tidigare. Sedan kände han igenom hennes mage ordentligt, och det var som jag trodde - hon är tom. Lustigt att hon har gått upp sedan parningarna och sedan stannat på den nya vikten? Nåja - 450 gram mer än tidigare är bara bra! :o))

Dagsläget

Jaha, nu är man gräsänka och alldeles ensam med katterna - sååå underbart! :o)) Soffan skriker efter ett nytt överdrag, så jag försöker sy ett till den, och de andra rummen städas i ordning tills familjen kommer hem igen. Det är alldeles obeskrivligt skönt att bara få gå och plocka och strosa i min egen takt och bara njuta av livet! :o)

Johan och barnen har åkt till Dunessons på Gotland, och de tog med sig Elin också så att fler barn ska få ha roligt några dagar. Förutom dessa fyra finns där deras alla ungar plus ett stort gäng andra, så Johan och Peter kallar campingen i trädgården nu för Camp Bäl. ;o)

Moses har fått sina stygn borttagna och han är nu helt återställd och är såå lycklig över att få gå ut igen och ge Raggisarna långnäsa genom staketet. ;o)

Vi åker på sammankomst i helgen, eller ja - vi åker allihop på fredag och de övriga tar resten av helgen också. Jag jobbar natt så jag kan inte de andra dagarna. Tar igen det senare i sommar. Det är inte vår krets, så det ska bli kul att få träffa lite "gamla" kompisar nu! :o) Ylva t ex. ,o))

Och snart är stora kattgården helt färdig! *svim* Det har bara tagit några år. ;o) Det som saknas nu är lite färg på ena bodväggen (den tog slut i förrgår), ett par blommor till och foder runt köksfönstren och ytterdörren. Det fixar vi nästa vecka om inget oplanerat inträffar! Sedan börjar jobbet med att lägga golvet på vinden...

Nästa projekt inne är Bellas rum. Hon vill ha limegröna väggar och samma parkettgolv som Lucas har i sitt rum (det kommer vi nog att lägga i hela huset utom i våtrummen). Blir nog snyggt! Vi får ta en dag nästa vecka och åka till färgaffären och beställa hennes tapeter, så fixar vi rummet när hon är i Oxford. Och måla hennes sekretär vit också, så är allt klart därinne sedan.

Nya vikter :o)

Då var det viktdags igen. :o)

Liv har inte gått upp något denna veckan heller, och dessutom börjat att löpa lite smått, så det bidde inget denna gången. :o( Fast hon har en betydligt högre startvikt än tidigare och det är ju bra.

Pinja är på vecka 3 idag och har gått upp 50 gram denna veckan - alltså totalt 150 gram hittils. De översta tuttarna är knallröda och de nedersta är stora.

Och Hanna var på vecka 2 i torsdags och hade då gått upp 100 gram denna veckan, dvs 210 gram totalt. Inga röda tuttar ännu, men de har liksom tjocknat.

Torsten!

Jag har snott en del bilder ut Jennies ( www.danegarden.com ) pixbox på Storm, eller Torsten som han heter till vardags. Han är såå lik både morfar Yanis och pappa Frappe i samma ålder! :o)) Han är nu fyra månader gammal och utvecklas jättefint!

Han har en skön stil, Torsten... Men kompisen Kessie verkar van. ;o)

Drömmar om världen utanför...

Vackra blåa ögon!!

Slappardags. Antar att det är en relativt unik bild, med tanke på hans intensiva peronlighet. ;o)

Vad kan denna smaka tro?

I jägartagen...

Gos med matte är alltid trevligt! :o)

Undrar hur långt man kan nå om man sträcker sig läääängre ner....

Torsten i profil.

Och så tillbaka på terrassen med Kessie igen! :o)

TACK Jennie för bilderna!!

Blixten

Jag måste bara visa denna bilden också!! Förra året slog blixten ner i vårt garage och det började såklart att brinna. Förutom det slogs mångas datorer ut helt och en hel del annan elektronik också. Vi klarade oss den gången av någon anledning.

Men vi skakades av den enorma tryckvågen som blev och av det fullständigt öronbedövande oljudet - det är inget man vill uppleva igen!!

När jag kom till jobbet dagen efter visade en arbetskamrat till mig denna bilden som han tagit dagen innan - såå häftigt att ha en bild på när blixten slår ner i ens eget garage!! Och vacker är den också! :o)

Väderomslag...

Just som man sitter i 28 grader i skuggan och nästan längtar efter regn kommer detta:

En hagelskur av stora dimensioner! Det fullkomligt vräkte ner och förutom att de sköraste blommorna gick av började bilarna att larma. ;o)

Det gjorde ONT! *aj, aj* Men det var häftigt! :o))

Garaget har plåttak, så det lät ganska mycket och katterna kom till fönstren och tittade förundrade på vad som plötsligt skedde utanför.

Det jag tycker bäst om efter en sådan här urladdning är doften efteråt - det blir en så fräsch luft och den är så lätt att andas!

Haglen var kanske inte så stora, men de var många! :o)) Nu återgår vi till medelhavsvärmen igen, tycker jag! ;o)

Moses har gått sönder :o(

Det har kommit en ny, stor katt till vårt område. Det är en större händelse än vad man skulle kunna tro, för de (få) utekatter som finns här tidigare är alla kända och faktiskt ganska väluppfostrade och trevliga. Denna nya vet inte om detta...


Han tror att man måste skaffa sig revir på det gamla jobbiga viset - att slåss tills den ena ger sig eller dör. De andra katterna är alla kompisar med varandra och sitter ofta och myser tillsammans i lekparken eller under något svalkande träd eller leker. Icke denna kisse. Moses ville välkomna denna katten till området på sitt vanliga vis - spinnande och med magen i vädret. Då attackerade nykomligen och det blev jordens slagsmål. Moses förlorade så stort att han fick åka till Bagarmossen och blev opererad under flera timmar. :o(((


Moses är så underbar! Under alla de timmar vi fick vänta i väntrummet spann han och gosade och kelade som vanligt, och i undersökningsrummet undersökte han precis hela rummet. Såklart - det heter ju det?
Han har ett djupt och långt jack längs med hela ena bakbenet, där han fick ett dräneringsrör insatt, och många, många sår i övrigt. Han är alldeles blå över stora delar av kroppen och är sydd med sex stygn på benet och hur många stygn han har på bröstet och ryggen har jag inte räknat. :o(

Nu ska du blunda om du inte vill se i närbild.












Men det underligaste av allt i detta är hans hjärta! Han blev scannad av Anna Tidholm på Albano i maj -05 med mycket svår HCM (grad III/IV) och hon gav honom då högst ett halvår att leva.



Nu under hans operation blev han sövd på "Birma-vis", dvs med någon slags sövning för mycket känsliga katter. MEN - det finns inga som helst tecken på HCM? Inga blåsljud, ingen stress - ingenting?? Är han den första katten i världshistorien som blivit frisk från HCM? När han är helt återställd ska vi boka en ny tid för scanning hos Anna, så får vi se vad som har hänt!

Och Moses själv lever på som vanligt - spinner och mjölktrampar som han alltid har gjort! :o)) Han får både antibiotika och smärtlindring två gånger om dagen och det underlättar säkert. Tratten bekommer honom inte alls...

I morgon ska vi tillbaka till Bagis och ta bort alla stygnen och sedan behöver han bara vara inne några dagar till innan han äntligen får sniffa uteluft igen.

Grannarna är för goa - de går skallgång efter den "onde" katten och jagar bort honom så fort han visar sig. ;o)