I mitten av juni, strax efter (eller snarare samma dag som) skolavslutningen åkte Johan, jag (Åsa), Rasmus och Izabella till Cesis i Lettland för att kombinera en utställning med mini-semester. Lucas var samtidigt med farmor och farfar på Åland på sammakomst.
Vi tog den vanliga Lettlandsbåten dit från Frihamnen, och startade på eftermiddagen när det var som allra vackrast.
Färjorna låg efter varandra på rad en lång stund ut och eftersom droppade de av, var och en åt sitt håll.
Fast den här låg förankrad i hamnen, innan vi for.
Katterna gick fria i hytten och de gjorde sig snabbt hemmastadda där. Yanis ville helst ligga i en bur och kika mest hela tiden, han tog bara en lov runt hytten ibland för att äta något eller kolla att jag var i närheten (puss mammas kille).
Eddie gjorde bordet och översängarna till sina domäner och låg där och jäste och hade det gott! Och Liv for runt överallt som hon alltid gör! :o) Den flickan är inte rädd för någonting här i livet! Efter fem minuter kunde hon varenda millimeter i hytten!
Båten lade så småningom till i Riga, och vi åkte de drygt tio milen nordväst till Cesis, en helt underbar medeltida stad! Den påminner till viss del om Visby och är en plats jag gärna återvänder till!
Vårt hotellrum var en hel svit på ca 80kvm!! Helt fantastiskt! Det var stengolv och vackert målade väggar överallt och mycket fräscht! Katterna fick ju en hel lägenhet att vistas i på det här sättet - både de och vi njöt i stora drag! Och allt detta betalade vi bara 130 euro för; fyra personer i två nätter. Makalöst billigt.
Katterna hade ett favoritfönster där det hände en del spännande utanför. För det mesta var det de lösspringande hundarna - en fransk bulldog och en dobermann - som var intressanta, men ibland var det trädgårdsmästaren som gjorde spännande saker. :)
Killarna var riktigt goa med varandra hela resan, det var som om allt gammalt groll var helt glömt för stunden!
Eddie tar igen sig efter en arbetsam dag...
När man är i Cesis är det ett måste att ta en tur runt i det urgamla, jättestora slottet! :o) Det började byggas 1209 och var när det stod klart det största och viktigaste fortet i Lettland. Där bodde alla härskare fram till 1577, då man själv förstörde slottet för att förhindra att det föll i Ivan den Förskräckliges händer. Den brända jordens taktik goes medeltid!
Slottet är imponerande stort, fyra - fem våningar högt och byggt i en fyrkant. I en del av slottet är det såpass bevarat att man kan klättra upp i tornet och kika ner...
...men det var så mörkt i vissa partier att man behöver en lykta för att lysa sig fram med. När Bellas och min lykta slocknade använde vi telefonens ficklampa istället. Betydligt bättre ljus, men inte lika romantiskt. ;o)
Landbryggan in till fästningen, med ett vakttorn strax till vänster.
Johan på bryggan in till själva slottet.
Det blåste rejält den här dagen, och strax efter att vi hade klättrat högst upp i tornet och var precis under taket började det att åska kraftigt! Urmysigt!
Rasmus kikar ut genom ett av fönsterhålen.
Uppe i tornet hade man en makalös utsikt över slottsparken och en del av staden.
Barnen provar att sitta i en djup fönstersmyg, riktigt trevligt! Man kan tänka sig kvinnorna som satt där och broderade i sina vackra klänningar, medan barnen lekte på det stora golvet i mitten.
Utsikten från tornet är nästan identisk med den utsikt man har uppifrån Blarney Castle på Irland! För övrigt en borg byggd nästan samtidigt och värt en resa! :o)
Fängelsehålan finns i botten på ett av tornen, självklart måste vi se det också!
I detta lilla hålet klättrade vi ner till hålan. Det var iskallt jordgolv och mycket fuktigt. Ute var det 29 grader varmt och helt vindstilla - nästan olidligt. Men här nere var det så kallt att det rykte ur våra munnar. Man gissar att fångarna dog rätt snart här nere... :(
Rasmus hoppade lite studsmatta i den olidliga värmen, men stod inte ut så länge, så vi köpte glass istället. ;) Och kläderna åkte av. :)
Dessa tunnorna, som stod strax utanför slottet i stadsparken är gjorda av sten! Tänk om man var så skicklig!
Och hur gick det då med utställningen - själva anledningen till att vi for till Cesis?
Rätt bra - Liv blev Internationell Champion på lördagen och fick sitt första CAGCIB på söndagen. Diskussionerna huruvida hon har för mycket vitt eller inte fortsatte - domaren klargjorde i alla fall för sin elev faktum, dvs att FIFes standard för bicolour och standarden för ragdollens bicolour inte stämmer överens.
Eddie blev Grand Internationell Champion på lördagen och fick sitt första CACS på söndagen. Han hade blivit Nominerad båda dagarna om det inte hade varit för hans ljusa ögonfärg. Det har vi hört förut... :P
Och Yanis fick sina fjärde och femte CAPS och blev dessutom Nominerad på lördagen! :o))) Gammelgubben!
Vi hittade väldigt trevliga uppfödare från Polen som vi pratade mycket med. De har en supervacker hane från Patriarca som de planerar att para med en mycket vacker hona. Behöver jag säga att vi är intresserade av en bebis? ;)
Johan, jag och Izabella jobbade alla tre som assistenter under utställningen. Rasmus gjorde mycket också, han sprang med bedömningssedlar och torkade domarborden, han var jätteduktig! Och fick såklart också assistentlön.
Tygburar är väldigt vanligt i Balticum! de finns i alla möjliga former, jag gillar de med platt tak bäst. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon bra sajt att köpa det på - någon som vet?
Johans assistentkompis visar upp en katt. Hon kom från Litauen och har ett kort namn som jag omöjligen kommer ihåg... ;) men hon var supertrevlig och var väldigt duktig på engelska!
Johan visar upp en katt i panelen.
Hem tog vi färjan från Ventspils till Nynäs. De ringde oss i Cesis och sa att båten skulle avgå två timmar tidigare, så det blev ganska stressat, minst sagt. Man kan väl säga att vi betalade en vägavgift på 30 euro för att hinna i tid... Och de Lettiska vägarna... *suck* Tänk dig en riktigt dålig grusväg, sönderkörd och förstörd efter flera skyfall. Så ser vägarna ut där, fast med asfalt. :P
Vi åt skosulor till middag och sov gott ända tills vi var hemma i Nynäshamn igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar